Storleken HAR betydelse, 26:e december

Barnen ville gå ner på stranden igen så efter frukost packade vi vår lilla strandväska och gick ner. Lite kallare i dag så inget bad.

I stället bestämde vi oss för att än en gång försöka slå våra sandslottsgrannar. Deras by verkar bara bli större och större.

Och som vanligt kan inte Kenneth (allas vår Martin Timell) hålla sig från att bygga något, inte ens på semestern.

Jag hjälpte också till... lite... drack dock mest kaffe ;) man får ju passa på när Kenta är upptagen med annat så man får ha kaffet i fred...

Lite större och vi hade varit tvugna och söka bygglov.

Och ja, storleken har betydelse. På långt håll ser man inte ens grannarnas sandslottsby, som vi nu bestämt är en förort till vårt stora sandslott.

I morgon åker vi till LA för att uppleva Hollywood, gå på Walk of Fame och roa oss på Disneyland.

Det blev en dag på stranden, 25:e december

Vi vaknade lite senare i morse, runt halv nio. Efter frukosten bestämde vi oss för att spendera dagen på stranden (den mot havet) för att bygga sandslott och lapa sol.

Vi började påklädda...

...men ganska så snart åkte kläderna av!

Barnen försökte slå sandslottet, eller rättare sagt sandslottsbyn bredvid.

Kenneth försökte få lite färg ;)

Sedan var barnen bara tvugna att bada. De lekte en lång stund i vågorna!

Vi tog en promenad längs med stranden.

Helt plötsligt, från ingenstans (givetvis från havet...), dök det upp en delfinfamilj rakt framför näsan på oss. Den simmade omrking bland surfarna och hoppade och lekte. Vi stod och gapade! Så otroligt vackert! Vi som betalade dyra pengar i går för att se delfiner på Sea World och så har vi delfiner i stort sett utanför vårt hus...

All kärlek från oss!

Axels mage

Ni har säkert hört det, vissa dagligen, andra för fem år sedan när Axel föddes. Att han har Hirschsprungs sjukdom.

Vilket betyder att han opererat bort 15 cm av tjocktarmen. Vilket betyder att vi (läs Kenneth) varje natt går upp för att byta blöja på Axel. Vilket betyder att jag dagligen tvättar två-tre par kalsonger. Vilket betyder ett dagligt intag av antibiotika. Vilket betyder att vi alltid måste ha med oss ett litet reseapotek för att snabbt som attans kunna motverka Toxisk Enterokolit, tarmförgiftning.

Vi pratar inte i detalj om det så ofta eller öppet, men ni som står oss närmast vet att vi haft en ganska "jobbig" höst med Axels mage.

Innan vi åkte beslutade vi i samråd med Tarmterapin på Astrid Lindgrens barnsjukhus att ge Axel Resulax här i USA.

De första två-tre dagarna märkte vi absolut ingen skillnad. Men sedan hände något. Första natten i huset. Alla sov gott och på morgonen när jag tog av Axel blöjan var den helt ren, vilket inte händer så ofta trots att vi (läs Kenneth) byter på honom mitt i natten. Så jag frågade Kenneth när han bytt på Axel (jag tänkte att det kanske var nu på morgonen) och döm om vår förvåning när han sa att han inte varit uppe alls den natten!

Sedan har det fortsatt, natt efter natt. Dag efter dag! Inga rostiga kalsonger, inga kalsongskydd! I går, julaftons kväll, var blöjorna slut och vi bestämde oss helt enkelt för att strunta i nattblöjan vilket gick alldeles utmärkt! Axel har sovit hela natten och var helt torr i kalsongerna i morse.

Och som om det inte var nog med det, vi har inte heller behövt ge honom Flagyl på tre dagar. Så efter samtal med Tarmterapin efter julhelgen hoppas jag att de efter fyra års rekommendation av dagligt intag av antibiotika råder oss att sluta.

Det vore den bästa julklappen vi kunde få!

JULAFTON, 24:e december

Julaftons morgon! Vi vaknar upp till ett underbart San Diego. Sol och klarblå himmel, kan julafton börja bättre?

Vi börjar få rutin nu. Vaknar runt åtta, barnen går upp och tittar på julkalendern. Kenneth gör världens godaste frukost och kaffe på nymalda bönor. Runt tio är vi redo att möta dagen.

På väg mot Sea World!

Vi började med att besöka Rockorna...

...Vera var modigast och var först med att klappa dem. Efter en stund vågade både Clara och Axel stoppa ner handen och känna. Jag höll mig på behörigt avstånd!

Efter det gick vi för att titta på en utav showerna. Behöver jag skriva att det var helt fantastiskt?! ;)

SHAMU

Man blir hungrig av att titta på Shamu. Till skillnad från Shamu och hans vänner som äter 125 kg fisk per dag tog vi det lite lugnare och åt varsin hamburgare...

Efter lunch gick vi för att känna och klämma lite på sjöstjärnorna! Vattnet var iskallt men det hindrade inte barnen från att sticka ner sina händer för att känna.

Linbana med fantastisk utsikt!

Rosa flamingos... och en liten vit stackare...

Observera att jag och Clara har likadana solglasögon ;)

Sedan vågade vi oss ner till hajarna. Man fick åka på ett rullband (som gick riktigt sakta) genom en lång tunnel med hajarna simmandes runt en. Det var faktiskt häftigare än jag minns det.

Efter det var det ganska skönt att komma upp i tryggheten igen och titta på pingvinerna.

Och sedan vidare för att "åka helikopter" (jag höll mig vaken hela tiden ;) till skillnad från när jag flög Hkp 15) och titta på isbjörnarna!

Sedan ville barnen leka så vi gjorde en paus från alla djur och släppte lös dem i lekparken.

Efter lekparken var det dags för delfinerna!

Vi avslutade dagen på Sea World med att åka lite karuseller!

Men dagen var inte slut där... nej, vi begav oss direkt hem till Karin, Christopher och Noëlle för julmiddag.

Vi vuxna satt vid bordet och åt...

...medan barnen, väldigt amerikanskt, satt i soffan och åt!

Barnen tycker att detta var deras bästa julafton ever! Och även om jag en dag som denna, njuter av solen men saknar snön, så har den varit helt perfekt!

Nu är vi  nyfikna! Hur var Eran julafton???

La Jolla, 23 december

I morse när vi vaknade hade det äntligen slutat regna! Även om det inte regnat konstant sedan vi kom hit så har det inte varit så mysigt väder att vi gått ner på stranden så i morse begav vi oss givetvis direkt dit!

Utanför vårt hus, följer man gränden till den tar slut (ca 20 meter) så kommer man direkt ner till bayen.

Efter en kort promenad kom Karin förbi. Av någon konstig anledning ville barnen helt plötsligt inte åka i vår bil längre...

Till min stora lycka tog vi svängen förbi Starbuck's drive thru!

Och som vanligt snodde Kenneth min latte!

Sådan far sådan son?!

Vårt första stopp blev Windansea beach. Otroligt vackert!

Jag och Karin! Tänk att vi hängt ihop sedan vi var 12... många år nu ;)

Hittar man dem inte på en brygga drickandes teuqila på Anna och Marks bröllop så hittar man dem på en klippa drickandes kaffe. Jag föredrar nog ändå det senare ;) ha ha!

Vi åt lunch på ett mysigt ställe precis vid vattnet och precis utanför restaurangen såg vi sälar!

Efter lunch åkte vi till ett ställe dit Karin tog oss mars 1999.

Till mina kollegor: Ett likadant kort som nedan hänger på min anslagstavla vid min arbetsplats. Samma bakgrund, samma jag, samma Kenneth, något yngre kanske... i alla fall jag, Kenneth var ju gammal redan på den tiden ;)

Vilket otroligt hus!!!

Det här huset såg vi också när vi var här 1999. Dagen efter vi varit där såg vi på nyheterna hur halva tomten hade rasat ner i havet och huset stod kvar på pålar.

Jag och Kenneth!

I morgon är det julafton. Julafton som vi tänker spendera på Sea World!